Nu är jag i princip halvvägs... eller för att vara mer exakt så är det till helgen jag är exakt halvvägs!

 

Jag väntar fortfarnade på de alla säger är så mysigt och att man ska njuta... Jag har ont, kräks (inte lika ofta med ändå) mår illa och har ingen kraft i kroppen! jag jobbar men de gör bara mina symtom värre och min vetekudde är nog min räddning när jag kommer hem från jobbet!

 

Jag vill bara att detta ska vara över! jag tycker att det är jätte jobbigt att inte komma i mina kläder att må dåligt och jag känner mig konstat otillräcklig!

 

MEN som gravid får jag inte känna så eller tycka så... för jag ska njuta och jag ska vara glad att jag kan bli gravid  de är inte alla som kan de... MEN jag känner inte så!! och då är det fel...

 

Misstolka mig inte jag är glad att jag kan få barn! och jag vill ha barn! Men att vara gravid. nej de har jag aldrig sagt att jag vill. och när man får reda på saker sent och måste ta ett beslut när man redan är gravid (trots preventilmedel) så är det inte ett svårt beslut varken för mig eller för min sambo. Men jag fick inte direkt någon tid att förbereda mig på en graviditet... och de gör de nog ännu svårare för en som mig att acceptera läget!

 

 

 

 

 

 

Men som någon annan sida hade tydligen. kul då de är lite mer på dom bilderna :)

 

Svårt dilemma ;)

Mått lite illa till och från idag och efter bussfärden hem så va de dax igen! Så vidrigt det är att spy :(

Kan säga att jag värmde min vetekudde och dök under täcket! Somnade ganska snabbt och vaknade för någon timme sen och mår lite bättre! Nu väntar jag på sambon som jag hoppas hinner handla på vägen hem så jag får färska grönsaker! ( hungrig Som man ändå är) men bara sallad känns som det går ner!!

Ja när ska man lyssna på kroppen egentligen? i vanliga fall gör jag de ytterst sällan! Men ska de vara annorlunda nu när jag är gravid? eller ska man kämpa på som vanligt?

 

Smärtan från igår släppte aldrig utan har hållt mig vaken större delen av natten och plågat mig under hela dagen idag! jag har tagit de lugnt och "vilat" så gått de har gått under hela dagen genom att sitta ner och inte skyndat med någonting! Så hade vi avdelningsmöte och Precis innan de så hade jag riktiga kramper i magen. Så när jag kissade så upptäckte jag att de åter igen va blod på bindan (har för säkerhets skull då) i hela toan och på pappret... Är det som de vart innan att de bara blöder helt utan anledning eller är de ett tecken på att jag ska ta det ännu lugnare?! vad vet jag?

 

Om två veckor ska jag iaf träffa min barnmorska och hoppas på att få lite svar!

 

 

Men denna börjar värre.

 

Förra veckan va vi full personal på min avdelning och hälften av barnen va sjuka. vilket resulterade i att de va en lugn arbetsvecka! Man hann men allt och kunde ändå ta de väldigt lugnt! vilket jag uppskattade väldigt mycket! min kropp om inte annat! hade inte alls ont på eftermiddagarna utan bara vid runt 20 tiden på kvällen kom smärtan!

 

Men denna vecka är vi full barn grupp och jag fick ont redan innan 12 idag... Vilket fortfarande inte har släppt utan bara trappats upp. Hugger i magen ont i svanken typ. de brukar hoppa lite där och har alltid gjort innan graviditeten, men aldrig gjort ont direkt! Nu är det en hemsk smärta och de hoppar inte lite ibland utan varje gång jag vrider på mig sätter mig ställer mig osv! Och som sagt med en hemsk smärta. Sen har jag ett,ja jag vet inte vad jag ska kalla de men tryck nedåt?! Sen har jag sovande fingrar tumme pekfinger och smärta i handlederna. Allt beror nog inte på graviditeten, jag har ju den där hemska förkylningen som håller ett hårt grepp också! hostar nyser och snorar. Men jag känner att jobbet med småbarn på heltid och denna årstid är tufft! :(

 

Men jobb måste man ha och jag tror inte att någon är speciell intresserad av att anställa mig i de skick jag är nu :(

 

Och otrevliga människor! Vad är de för fel på folk? Jag stod upp på bussen hela vägen till jobbet för att de va fullt! Efter 20 min blev de jobbigt! Så jag satte mig på huk! Inge konstigt med de tyckte jag eftersom de va ha ska gott om plats för dom få som stod! Tills jag ser någon vifta med armarna. (jag hade lurar på mig) så jag tar ur en och sa ursäkta vad sa du?

- tanten på kanske 50 är då arg och säger att vi unga hör dåligt. Sen sa hon att hon tycker att jag som är så ung inte skulle tycka att de va jobbigt att stå upp på bussen! Så jag borde inte sätta mig på huk sådär! Utan jag borde istället träna så jag orkar! 

- jag som har ett hemskt morgon humör. Ställde mig upp och sa ganska högt och tydligt att ja du får ursäkta mig att de stör dig även fast du satt några meter från där jag satte mig på huk! Men när man är gravid och inte fått behålla maten på 20 veckor ( ja jag överdrev! Jag va arg) och är åksjuk så är man inte alltid lika pigg pigg som andra 30 åringar! (Åter igen överdrev jag lite men de är bara 3år kvar) Sen satte jag på mig lurarna och vände henne ryggen!

Men jag förstår mig ändå inte på hur folk är funtade! 

Idag känner jag mig riktigt ogravid!

Detta med en bra känsla!

 

Jag har ätit, åkt bil och buss, jobbat och jag gick till och med i mitt "normala" tempo till bussen utan att känna mig som 105år och få stanna för att de svartnar för ögonen, inte något illamående eller kräkningar!

(bara förkylningen kvar att bli av med, men de kan jag leva med!)

 

Himmelriket! Tänk om de kunde få vara så resten av graviditeten oxå. Inte fått ont i magen idag heller!

 

Tänkte att jag skulle vara hurtig och ta en promenad när jag kom hem eller göra något annat nu när det är sånt mysigt vårväder, men jag ångrade mig, det är ändå två dagar kvar denna vecka så jag åkte hem och tog lite mellis för att lägga mig på soffan med min vete kudde. Vila mig i form!

 

Alltså helt underbart med sol som värmer! skönt att vara ute med barnen på jobbet!

 

Men alltså förkyld till max...ont i halsen och slemmig och massa varknölar som kommer upp med hostan...blåsor i hela munnen... feber som kommer och går... och på de illamående, yrsel kraftlöshet och hemsk "magknip" varje dag ... och kräkningar ibland! Denna graviditet känns som att de kommer bli min död :(

 

Så frågar man sig själv?! Ska de vara såhär? de kanske är så att de ska de? och jag tycker bara de är jobbigare än alla andra? eller borde jag kolla upp något? som inte ska "finnas" Ska jag vara orolig över smärtorna i magen eller är de normalt?

 

 

Ja i helgen så åkte vi upp till gården! jag mådde väl inte jätte bra och promenaden från bilen till gården va hemsk! Men vi spenderade ändå lite tid på våran gård! Det va riktigt mysigt!

 

bjuder på lite bilder och ett videoklipp :)

 

 

en "runda" av gården!

 

 

 

Nu är jah hemma från jobbet och ska typ lägga mig och kolla film tills sambon kommer hem! är helt slut i kroppen!

 

Får se vad som händer i helgen? Är enormt sugen på att åka upp till gården och kolla. Men det känns riskabelt när jag mår så sjukt illa av att åka!

 

Är så jävla less på allt idag! Varför fattar inte folk bara den simpla saken som att : hej! vet du? jag bestämmer själv!!

 

 

När jag och sambon jobbar på norra sidan av stan, så kollar vi väl inte efter bostad på andra sidan stan?!

Jag avskyr stockholm! all stress alla människor trafiken, ja allt. Jag vill absolut inte bo närmare stockholm! och att pendla genom stan varje dag? de är hemskt!!

 

Jag och sambon har ju köpt en gård helt utan grannar! 30 min utanför sundsvall. Det finns ju en anledning till att vi har valt att köpa ett sådant ställe! Vi vill inte bo mitt i någon smet! vi vill ha naturen utanför dörren och inte tunnelbanan! så enkelt är det!!

 

Ja eftersom de blev räksallad med ört dressing till lunch, så gjorde jag mig en tonfisksallad med rhode island dressing till middag! Känns som att de är vad jag är mest sugen på nu! i morgon kanske jag ska försöka mig på att göra lite kyckling till salladen! Får se hur pigg jag är helt enkelt!

 

 

Hur skönt är inte de? Jo för någon som inte har haft aptit sen i december så är det väldigt skönt att man känner nu är jag hungrig! Och att kunna äta då också är ännu bättre! Även fast långt ifrån all mat känns inbjudande så vill jag i alla fall ha någonting! :)

 

 

Men för att vara den som är possitiv så är det faktiskt så att jag får nu mera behålla maten och får i mig mat alla dagar! Visst jag är inne på 6 dagen sen jag spydde men jag känner ju att krafterna är på väg tillbaka!

 

Men då vaknade jag igår morse med hög feber snorig och ont i halsen! JAG VILL JOBBA!! Men allt verkar gå mot mig när de gäller de just nu! Jag fick ialla fall i mig mat igår och ska snart fixa lite lunch idag så denna gång blir jag nog inte deckad i två veckor, jag hoppas att jag kan gå till jobbet redan på fredag!